Nya tider!?
Nu inser jag att det delvis är ett mönster som jag själv lätt hamnar i. Att jag är engagerad, villig och har lätt för att se lösningar är positivt men leder mig både till framgång och fördärv samtidigt. Sorgligt att inse men....sånt är livet. Sorg, smärta och glädje i en stor burk som skakas om regelbundet.
Efter snart ett år på min arbetsplats funderar jag på hur jag ska gå vidare? Handledning är ett sätt, det börjar på onsdag! Mer utbildning eller andra lyft är nu vad som står på min meny i alla fall. Ska bara se hur det kan förverkligas!?
Ett spa om dagen är bra för magen!
Att vara gränslös kan vara nyttigt men inte i alla lägen. Det andra kalla gränslös är inte alltid vad jag anser som just gränslöst. MEN, nu är det nog! Själv valde jag att i samråd med chefen stanna hemma för att jag just hade så mycket.
Men så satt jag där på kontoret och insåg hur tyst det var, hur jag betade av problem efter probelm. Insgå hur mycket jag har kvar innan jag når botten i burken! Då insåg jag att det faktiskt inte går att lösa allt än om man vill. Gick då raka vägen på IKSU spa och tog 3 timmar ledigt mitt på dagen. Visserligen förssköt jag min arbetsdag som då slutade först 21. Risken hade faktiskt varit stor att jag ändå hade jobbat till 21! Därför säger jag bara...Ett spa om dagen är bra för magen (tränade faktiskt rätt hårt!), själen och hjärnan.
Våga vägra prestationsångest!
Flexibel som ett resårband!
Helgen började som en höjdare! Fredag kväll började med en middag på O´learys med några tjejer. Den avslutades med levande ljus och en film på en dyna på balkongen! Lördagen skulle se lika trevlig ut eller bättre. Jag hade planerat en middag hos mig där flera gäster var inbjudna. Jag hade tänkt träna ett hårt pass inför tjejmilen med min "PT". Hårt fyspass och löpning! Sen hade jag tänkt känna efter om en tur på stan hade varit något......
Efter en god frukost ringde chefen och en turbulent dag inleddes. Ikväll är jag hemma vid 24 snåret och har haft en händelserik dag i Sundsvall kan man förkorta det med! Min semester inleds på måndag igen......
Slickar E4!
Keep it short!
Dagens uppmaning från chefen! Jag är stickspårens mästarinna och har svart bälte i att upprepa. Skulle man behöva hjärntvätta någon sänder man in mig som har svart bälte i att aldrig ge mig. Keep it short!? Ja alltid ska man jobba med nåt!?
Slitit som en hund de senaste tre veckorna med ett skenande övertidssaldo som ger mig över en vecka i semester men som tagit på mina energibesparingar så att det står dyrt. Mina döttrar har skeppats iväg till mormor till förmån för arbete men vilken dag!
Har gjort ett fint socialt arbete med underbara människor. En chef som är helt till belåtenhet och kollegor som får mig att känna uppskattning, glädje och tacksamhet. Med telefon och dator inlåst och helt otillgängligt slutar jag från denna minut att tänka fler tankar ok jobb/arbete/avlönad verksamhet. SEMESTER here I come....
När allt såg som mest stressigt ut....
så blev det värre! Satt med min almenacka och såg över hur många dagar det var kvar innan semestern. Tittade på antal uppgifter jag ville få gjorda eller rättare sagt behöver få gjorda innan jag går......Ekvationen gick inte ihop. Då, just då brakar allt lös. Människor som inte håller måttet, nya förfrågningar med ungefär ett samtal i kvarten som behöver ringas....Nu funderar jag på varför jag inte jobbar på Elgiganten? Hur svårt kan det vara? Jag vet att jag brinner för det jag gör och att jag tycker om mitt jobb men ibland krävs det en kritisk granskning! Igår jobbade jag från 8-20, åt middag sen skrev jag mellan 22-01! Så kan det vara i några dagar men något måste göras. Det är trist att lägga mycket tid på något som inte leder till resultat! Nej nu biter jag ihop, bryter ihop och kommer igen. Sover på mina sårskorpor och läker.
Baksmäll
Dax att se över göralistan inför semestern. Vad behöver göras, vad kan göras hjälpligt innan sommaren och vad kan vänta till efter semestern? Inser att listan är längre än antal dagar. Alltid ett dilemma att få tiden att räcka till. Sitter och tittar ut, solen skiner. Idag ska jag jobba och då mer än 8 timmar. Idag tänker jag.....varför gör jag inget på dagarna där jag går på jobbet sen går jag hem!? Svaret ligger i att jag behöver göra något som stimulerar mig i längden, något som jag tycker fyller en större funktion, något som innebär frihet om jag behöver den. Något som är lust baserat.
Just nu tenderar uppgifterna att styra allt för mycket. Listan på måsten är stor. Jag har nötter att knäcka som är något för osäkra. Utfallet behöver vara etiskt moraliskt och bli bra för flera parter. I vissa lägen är det en omöjlig ekvation. Vill känna mig tillfreds och nöjd med allt jag hunnit om jag lägger många timmar på jobb men idag vet jag inte hur det kommer att se ut när jag dimper ner i soffan utpumpad klockan 21!? Det kallas baksmäll på Ulricas jobbspråk. Jag längtar efter mina barn och tänker på vad jag skulle ha velat gjort med dem så här på sveriges nationaldag. Hmmmm bit ihop och kom igen! Får slå mig på lår och i ansikte som Klüft gör inför en tävlign, upprepar positiva mantran så att hjärnan tvingas in i en positiv trend. Tänk inte, gör och gör det med lätthet. Summera, tänka och ha överblick får vänta.
Hoppas alla nära och kära har en riktigt fin och bra dag fylld av ro och glädje.
Pånytt född...
Först var det bara kul, sen kändes det läskigt och sen tänkte jag att .....känner man sig tveksam till hur något känns så ska man vänta tills man vet!! Nu har jag känt efter och tycker att det positiva med att blogga överväger det okända. Jag fick veta att min kära moster gick in och läste och fick veta lite om vad som händer i mitt liv. Glädjande både för mig och kanske för henne. Mina kompisar som inte bor i närheten men som jag fortfarande bär med i mitt hjärta dagligen fick en liten glimt i min vardag.....Allt detta medför glädje och därför återföds min blogg till en nivå där kärlek, omsorg och en gnutta närhet inryms. Jag ser fortfarande att jag har trogna läsare som går in dagligen för att se om jag är tillbaka så HEJ PÅ ER! Kul att ses igen.....
Och med det menar jag att ni gärna får ge mig respons på vad ni anser, hur ni har det osv. Monologen i bloggandet skrämde mig men dialogen lockar och stimulerar.
Att jobba med hjärtat eller hjärnan!
Efter att ha varit ett dygn i Lund kände jag på morgonen när jag vaknade att jag var tom! Tog en sovmorgon eftersom jag sedan i söndags hållit ett högt, intensivt och hårt tempo på många plan. Efter två timmars arbete gick jag på utvecklande samtal. Sen fick jag en privat lektion salsa som lunch! Det skulle man ha varje dag....
Sen gick jag hem tidigt för att hämta barnen....så nu sitter jag här och ska skriva lite och planera lite för den som spar den har. Ett privilegium att kunna fördela sitt arbete men också lite pressade för en kvinna som gärna ger men ogärna tar.....
Bitterljuv smak i munnen
Jag har nytt jobb med fantastiska kollegor, sköna lokaler, trevliga uppgifter MEN känner mig lite som en praktikant på jobbet. Det är roligt första veckan sen infaller kravet om prestation och jag känner mig lite oduglig, lite rastlös över ovissheten. Det brukar alltid leda till något bra men det är lite som en förlossning....
Först gör det ont.....sen skriker man fram något bra och så blir det rent fantastiskt och det är då man får något fint tillbaka!? Så nu är det bara att ta i och krystvärka!
Vägval...
Jag valde att bli socionom för att jag ville utveckla ledare. Jobbade som mellanchef och ofta slog det mig att ledarskapet var det som gjorde skillnaden mellan framgång och katastrof. Ledarens syn på uppgiften, sättet att kommunicera, syn på medarbetaren, ja det var helt enkelt en mycket central fråga för mig när jag valde. Att det blev socionom beror på att jag ringde runt till de större företagen i Umeå och frågade personalcehfen vilken utbildning han/hon hade. Alla svarade socionom. Det har sin grund i att P-linjen inte fanns på den tiden!!! När jag valde så var den i sin linda och socionom såg mycket tilltalande ut i universitetets katalog.
Åren har gått och jag blev faschinerad av allt jag fick kunskap om. Barn och ungdomar har alltid legat mig varmt om hjärtat så raskt ställdes min kompass om. Funderade aldrig om jag var på rätt väg eller om varför jag sturde om min skuta utan slukade vardagen som en smaskig prinsess tårta. Jag är en "duktig" person och vips var jag duktig här också. Tänker att jag borde vara den ideal anställda. Nosar som en törstig blodhund efter uppgifter, ger alltid 150% av mig själv och är inte den som slösar bort tiden på privata saker. Knappade alltid lite av lunchen för att hinna mer. Fikade inte alls många gånger för att räcka till. Korkat ibland och faktiskt jävligt bra ibland.
NU har jag tvingats fundera! Jag kommer alltid ha nytta och glädje av det val jag omedvetet eller oreflekterat gjorde. Kanske är det till och med så att jag kommer att återvända dit för att det faktiskt har blivit en så central del av mitt liv. MEN har insett att jag inte vill släppa tanken om varför jag valde socionom i begynnelsen. Kanske skulle jag ångra om jag aldrig undersökte detta?! Behöver ny kunskap för mina är förlegade dock. Behöver ny input för jag känner att jag är törstig. På måndag börjar jag en utbildning på Lernia för högre administrativa tjänster. Där ska jag under 6 veckor få lära mig mer om arbetsrätt och andra viktiga frågor i arbetet med personal. Kunskap som för mig just nu är helt förlegad. Sen är jag lite "sjuk" på att gå en coach utbildning och att legitimera mig som socionom. Så mycket kunskap och visdom och så lite tid!! Ett steg i taget är väl alltid en början så nu ska jag fokusera på dessa 6 veckor först!
Väntans tider...
Jag gillar inte att vänta på resultat utan skulle gärna ta den enkla vägen om den bara fanns. En och annan gång har man ju lyckats lura sig själv när man snabb bantat eller försökt göra något alldeles för fort. Som ett brev på posten kommer besvikelsen när resultatet sviktar. Som alltid gäller man presterar efter hur man grundat och man får vad man betalar för!
Med åren har jag fått erfara att det är bra att behöva vänta. Kanske hinner målet ändras eller justeras när man behöver gå där och vänta.....Jag är snabb, effektiv och handlingskraftig men bara för att man vet vad man vill betyder det inte att man inte kan vänja sig vid något annat. Börjar så smått vänja mig vid att bo i min lägenhet tillexempel. Kliver in, städar till det lite, går ut på lekparken och leker utan att behöva bekymra mig om något annat. Bekvämt! När tvättmaskinen lade av ringde jag vaktmästaren. Bara en sån sak. Behöver ju inte vara händig eller lägga tid på det själv. Visst drömmer jag om min lilla villa men inser att i vissa stunder i livet kanske drömmar bara blir en belastning och inte så där ljuvligt som det är annars. Det är ett sådant där exempel på väntans fördelar. Tänk om man skulle föda sitt efterlängtade barn 4 månader för tidigt bara för att man hatar att vänta. Ut skulle ju ett foster komma som inte var redo, inte moget. En halvfärdig person som knappt skulle överleva. Därför ska jag träna på att vänta!
Därför ska jag vänta med spänd förväntan och med tilltro på det erbjudande jag fått gällande arbete. Inte skynda på, se till att dom får tänka igenom ett bra förslag.....därför ska jag vänta på att min egen utveckling sker bara jag ger mig själv en chans. Därför ska jag vänta på att jag kommer att bli lycklig med en man utan att skynda på, därför ska jag vänta på att kaffet jag är sugen på flyger till bordet av sig själv.....Nej där går fan gränsen. Vissa saker gäller det att fatta att man själv måste ta tag i!!! Todelo, känn doften av kaffe och försökt att inte tänka på kaffe...så får vi se hur det fungerar!?
Karriären
Vilket ben ska jag föda. Är det mitt engagemang för psykosicial problematik som ska få lite hull? Eller min analytiska och handlingskraftiga, serviceinriktade lilla knytblus som ska på? Eller ska jag slå ett slag för att utveckla det ledarskap som jag själv tror på. Ett ledarskap som bygger på att man växer genom att låta andra växa.
Eller ska jag springa naken genom stan och se vad som händer? Att ha ett jobb är inte lätt, att inte ha jobb är inte lätt......men så stimulernade det är att fundera på vad som motiverar oss att arbeta. Jag skulle gärna vilja ta del av vad som motiverar andra att göra det dom gör. Dela gärna med dig!
Jobb, jobbigare eller jobbigast!?
Jag har vuxit mig stark. Ett träd som växer upp i en djup skog får svaga rötter och blåser lätt omkull när det avverkas runtomkring. Rotvältan ligger där och ser skrämmande ut i skymningen. Är det ett djur? Vad är det? Trädet dör och allt som finns kvar är den stora rotvälta som vittnar om att trädet böjt sig för vinden. Jag har djupa rötter, sega långa sträcker dom sig nu äntligen och jag känner att vinden som blåser i min krona bara känns skön och stimulerande. Jag vajar lite hit och jag vajar lite dit!
Jag har sagt tack men nej tack flera gånger nu. Något som hela min personlighet tidigare avskytt och föraktat. Att vara otacksam och lat! Nej där går väl ändå gränsen. Men vad är otacksam? Mot vem är man det. Är man inte skydlig att vara sig själv trogen åtminstonne? Lat, vad är det? En som springer efter varje morot likte en kanin eller den som sätter sig ner som en smart skalman och funderar på hur man bäst löser probelmet. Mat och sovklockan ringer och sen löser man allt!
Imorgon före 12 ska jag tacka ja eller nej till ett nytt liv! Ett ännu mer splittrat liv. Jag får en chans som jag kanske borde tacka ja till för det gynnar min ekonomiska situation 100% i rätt riktning, det gynnar min karriär 65% åt samma håll....ändå är jag så tveksam. Det skulle innebära att jag skulle jobba på annan ort varannan vecka. Fria hemresor, nanny, vad mer vill du ha? Ska det vara så svårt att få hit dig? Maja är liten och jag vill faktiskt inte vara ifrån henne 7 dagar i sträck. Evelina är också liten, liten och med 6 års humör. Det svänger värre än mitt när det är som värst! Kvällen är lång och just ikväll kommer det löpa fram myckt energi i mina banor i hjärnan. Det glöder och fördelar prövas mot nackdelar. Imorgon ringer jag min coach och kör ett varv till.....
Jobbkväll..
Idag har jag varit och fått mig word och excel installerat för det försvann....TACK du kära vän som förbarmade dig över mig och lät mig få det installerat! Nej nu är det upptempo som gäller men för att få balans lyssnar jag på något soft!
Synd straffar sig...
Jag valde att strukturera om dagen. Valde att umgås på lunch, på kaffe och kolla på skor...så nu sitter jag här och har det jobb jag hade att göra kvar! Så det är bara att inse att jag behöver jobba. Det är ju en bland få fördelar med att inte ha sina barn boende hos sig varje dag. Att man kan göra lite som man vill med tid och rum...
Men även om synden straffar sig så är det så in i "bängens" skönt att inte slösa energi på att sura åt det man ändå inte kan förändra!
Teknik panik!
Sitter och jobbar med ett material och på något underligt vis har jag ställt till så att alla dokument fått ett hänglås på sig!? Hur gick det till? Det är ju bara jag som kan ha gjort det!! Ingen annan har ju arbetat med min dator. Kan inte ändra och redigera text, kan inte kopiera texten till ett nytt dokument! Kan inte göra något vettigt.
Tur att en väninna ringde och bjöd över mig på lunchdate! Ska andas, tänka logiskt och lösa problemet på ett moget och strukturerat sätt. Tänk så skönt det hade varit om jag bara fått kasta ut fanskapet och bete mig helt galet istället! Någon gång ska jag nog flippa ur totalt och göra det, lockande tanke!
Vägval!?
Strateg eller planlöst och slumpvisa val? Hur hamnade jag där jag hamnade i mitt yrkesliv? När ställde du dig den frågan sist?
Vet inte om alla människor vetat vad de vill bli när de blir vuxna och så jobbar de för att nå sitt mål eller hur gick det till egentligen?
Själv har jag en entreprenörshjärna! Vart än jag går fram så ser jag affärsideér. Är ju dessutom ruskigt postiv och tänker "men det låter ju kul och spännande". Lägger man dessutom till den parametern att jag tänker "men hur svårt kan det vara" jag bara måste prova. Ja då har ni receptet på en livsfarlig kombination i att kunna hamna lite varstans!!
Nu närmar jag mig med stormsteg 40 och borde ju tänka strategiskt och lägga upp en plan! Ska se till att framtidsplanera på ett bättre sätt. Hur var det för dig? Låt hjärnan gå igång och låt dig ryckas med i tanken "vad gör jag om 5 år" bara för en liten stund! Jobba lungt...
Kärriär coach....
Idag har jag varit hos min karriär coach! Hur inspirerande som helst. Snart 38 år och aldrig riktigt funderat på vart jag är på väg! Målinriktad som jag är har jag alltid trott att jag vetat!? Men jag nappar på för många trådar....känner du igen dig? Vem vill inte vara bra? Hur kul är det inte när man får bekräftelse och på så vis känner sig nöjd bara av det? Nej nu har jag bestämt mig! Jag ska planera långsiktigt....välja bort och tänka:
DET DÄR...FÖR DET MIG DIT JAG VILL?
HAR JAG NYTTA AV DET DÄR?
Låter så logiskt och självklart men ibland går arbetslivet av bara farten. Jag som startat eget, jobbat med allt ifrån himmel till jord! Hur blev det så?
Livet är ju så roligt och stimulerande att man vill ju jobba med så mycket. Så fort jag går genom stan har jag minst en enteprenörs idé! Får bilder som "svischar" fram på hornhinnan. Tankarna rusar fram som kolsyra genom de små kärlen i hjärnan. Snabbt och effektivt liksom hela jag!
Jag kan varmt rekommendera att sitta ner med en professionell och få hjälp!
Tack! till Veronika Abnersson på Antenn Consulting