2010-09-27 | 22:22:34
Livets stora gåta!
Lär dig livets stora gåta, älska, glömma och förlåta!
Så stod det på en bonad i köket ovanför en av dörrarna i vårt hus under min uppväxt. Ord som lät vackar och som gick att liksom sjunga fram. Vissa saker förstår man inte förrän man hunnit en bit på vägen i livet. Detta ordspråk är en sådan sak för mig. Betydelsen blev en annan med åren.
I går sade min dotter till mig något i stil med att hon var värdelös på någonting. Kommer inte ens ihåg vad det var hon upplevde sig helt sakna värde i relation till! Suger man på ordet värdelös så är väl det vad det betyder. Att vara utan värde. Slängde ur mig av bara farten "Vi lever bara en gång, vi är dom vi är och får bara just sin egen person på vägen, varför inte bara se till att tycka om sig själv för den man är!?" Säg bara det du är bra på eller det du tycker om med dig själv. Det du inte kan kanske inte är viktigt eller så är det väl bara att träna för att lära sig bättre. Du är bra som den du är oavsett vad du gör eller kan.
Kändes som om jag själv måste bli en god förebild för mitt barn. Dom gör ju som man gör inte som man säger......Så jag fortsätter trampa på stigen som leder till självkänsla. Trampar och trampar för att den inte ska växa igen. Gör den bred och upptrampad så att den håller i några månader även om jag inte skulle ha tid att gå där på ett tag. Stigar som man trampat på väl håller ju flera år även om ingen går där...
Ska bjuda ut mig själv på en udde! En kärleksudde och sitta där och tycka om mig själv. Det gör en inte självgod utan ledar till att man förstår andra, blir mer mottaglig och ser livet med nya ögon.
När man blir gravid för andra gången vet man ju att kärleken inte tagit slut med sitt första barn. Det som händer är ju att kärleken växer med en ny person. Dom behöver inte dela den tårta som fanns av kärlek utan det blir på något magiskt sätt två tårtor! Likadant är det med kärleken till sig själv. Finns den utgör det grunden till all kärlek
riktat mot andra.
På den udden ska jag lära mig livets stora gåta. Älska, glömma och förlåta!
Så stod det på en bonad i köket ovanför en av dörrarna i vårt hus under min uppväxt. Ord som lät vackar och som gick att liksom sjunga fram. Vissa saker förstår man inte förrän man hunnit en bit på vägen i livet. Detta ordspråk är en sådan sak för mig. Betydelsen blev en annan med åren.
I går sade min dotter till mig något i stil med att hon var värdelös på någonting. Kommer inte ens ihåg vad det var hon upplevde sig helt sakna värde i relation till! Suger man på ordet värdelös så är väl det vad det betyder. Att vara utan värde. Slängde ur mig av bara farten "Vi lever bara en gång, vi är dom vi är och får bara just sin egen person på vägen, varför inte bara se till att tycka om sig själv för den man är!?" Säg bara det du är bra på eller det du tycker om med dig själv. Det du inte kan kanske inte är viktigt eller så är det väl bara att träna för att lära sig bättre. Du är bra som den du är oavsett vad du gör eller kan.
Kändes som om jag själv måste bli en god förebild för mitt barn. Dom gör ju som man gör inte som man säger......Så jag fortsätter trampa på stigen som leder till självkänsla. Trampar och trampar för att den inte ska växa igen. Gör den bred och upptrampad så att den håller i några månader även om jag inte skulle ha tid att gå där på ett tag. Stigar som man trampat på väl håller ju flera år även om ingen går där...
Ska bjuda ut mig själv på en udde! En kärleksudde och sitta där och tycka om mig själv. Det gör en inte självgod utan ledar till att man förstår andra, blir mer mottaglig och ser livet med nya ögon.
När man blir gravid för andra gången vet man ju att kärleken inte tagit slut med sitt första barn. Det som händer är ju att kärleken växer med en ny person. Dom behöver inte dela den tårta som fanns av kärlek utan det blir på något magiskt sätt två tårtor! Likadant är det med kärleken till sig själv. Finns den utgör det grunden till all kärlek
riktat mot andra.
På den udden ska jag lära mig livets stora gåta. Älska, glömma och förlåta!
0 Kommentarer